Sida:En gustaviansk ädlings ungdomshistoria 1925.djvu/31

Reuterholm hade ramlat ner från maktens tinnar och följaktligen hade rika anledningar till att reflektera över, hur Fortuna varit honom föga huld. De vittna emellertid om, hur han detta oaktadt ingalunda betvivlade, att han alltifrån sin ankomst till världen hade stått under den Högstes alldeles särskilda beskydd, och som ett ytterligare bevis härpå berättar han, hur han föddes tre veckor för tidigt — därför att hans moder hade blivit skrämd genom underrättelsen från Stockholm om Erik Brahes avrättning m. m. —, men ändå »med öppna ögon!» Huruvida detta var så ovanligt eller märkvärdigt, som han framhåller, må lämnas därhän, men visst är att den nyfödde med tiden utvecklade sig icke blott till Reuterholmska ättens märkligaste medlem utan även till en mycket egendomlig människa. De härtill medverkande faktorerna funnos dock säkerligen mindre i något speciellt intresse från »Försynens» sida än i ärftliga anlag eller rasbiologiska inflytanden, särskildt från mödernet eller mödernesläkten. Gyllenstiernorna voro, såsom förut antydts, underliga människor. Sålunda berättar Gustaf Adolf i sina »Maçonnique händelser», hur hans morfars far, presidenten Johan Nilsson Gyllenstierna stod i förbindelse med avlidna »grönklädda gubbar i Italien», hur hans morbroder majoren Nils Gyllenstierna »alltifrån sin ungdom på ett märkligt sätt haft andarnas umgänge» och hur hans moder redan i sitt tionde år hade »visioner och besök af andarna», sedermera på Bjersgård tidt och ofta umgicks med »familjeskuggor» och varannan dag i en fruktkällare hade rendezvous med gamle Måns Gyllenstierna, som levde på Christian Tyranns tid, o. s. v. Då härtill kom, att den lille Gustaf Adolfs vagga stod