Sida:En gustaviansk ädlings ungdomshistoria 1925.djvu/50

Den här sidan har korrekturlästs

kor för åtskilliga familjer, hvaribland det vackraste är det Stålhandskeska, upprest för den stora fältherren Stålhandske. Det är öfver hela taket likt firmamentet, med förgylda stjärnor måladt samt med ett vackert epitafium af svart och hvit marmor utsiradt. Vapen, harnesk, fanor och tagna troféer sitta rundtomkring, med en mängd på muren målade inskriptioner. Därnäst prålar den Tottska grafven, upprest till höger om altaret af riksdrotzen Pehr Brahe, öfver gamla riksrådet Tott och hans gemål. Främst står Tottens och hans gemåls byster, uthuggna i hvit marmor, i en nisch af svart marmor. På ena sidan hänger hans harnesk, hielm och rustning, och på den andra deras vapen. Emellan deras byster, som stå upprätt, ligger hans hielm, af marmor uthuggen, och där öfver sitta deras porträtt i lebensgrösse. På sidan vid dörren, finnes en tafla af marmor, med en lång inskription på latin. Denna graf är för öfrigt ganska vacker och har ett respektabelt anseende af de två stora marmor posturerna. Sedan är biskop Gezelii och Kiikska grafvarna att räkna; den ena vacker för sin målning och den andra för sin byggnad. Äfven är där en graf upprest öfver en öfverste Kockburn. Han har fordom manligen slagit ryssarna, hvarföre de ock, när de förra gången voro i Finland, ännu till åminnelse däraf rifvit upp den stenen, hvarpå han i lebensgrösse stod uthuggen, hvilken de öfverhopat med de aldra infamaste caresser, och bland annat så spottat i synen, så att den ännu däraf är oren. De hafva upprest honom mot muren i koret, där han ännu står, lika oren som de lämnade honom, dem och deras land till en evärdelig nesa. Dessutom äro här Tigerstedtska, Rhebinderska med