ledsamma postvägen, med de många små passen etc. Denna båten var just nu ankommen, men för motvind måste vi uppskjuta afresan. Både jag och mina reskamrater voro i dag, både till middag och kväll, bjudna till assessorn Pomell, men som jag var sjuk, ville de ej gå. Dock hann jag äntligen så öfvertala dem, att de uppfyllde och efterkommo invitationen. Under det jag orkade sitta uppe, roade jag mig med att sitta vid mitt fönster och se några hundra båtar passera utför floden, hvilka varit inne vid den nyss slutade Åbomarknaden. Man såg här så många differenta fartyg, personer etc., att det verkeligen kunnat roa en, som ej mått illa. Emot qvällen infann sig en liten feber, med rysningar, hvarpå, sedan jag tagit in af de ordinerade medikamenterna, jag begaf mig till hvila, hvarförinnan dock mina reskamrater hemkommo och tillförde mig hälsningar från deras värdfolk.
18 september.
Fann jag mig, Gudilof, något bättre, så vida att febern och hufvudvärken voro försvunna, dock kontinuerade diarhéen ännu nästan lika starkt. Doktorn, som strax om morgonen besökte mig, förbjöd mig att gå ut den dagen, hvarför ock mina reskamrater blefvo hemma och höllo mig sällskap. Motvinden varade ännu, liksom just apropos för min sjukdom, som annars hade gjort uppehåll i resan. Förmiddagen hade vi besök af bibliotekarien Porthan, och om eftermiddagen af unge herr Hisinger. Om aftonen roade vi oss med ett parti l'hombre, hvarpå vi sedan efter fulländad supé begåfvo oss till hvila.
