satt med att undanrödja sina saker. Hans rum var nog litet, men det värsta var att luften där inne var unken. Vi intogo dock där vår middag, men sedan vi fått veta att hustrun hade på våren aflidit i rötfeber, skaffade vi oss nytt kvarter i en af de andra gårdarna, där hofrättsrådet Anrep med sin fru och svit en hel vecka legat och just dagen förut lämnat. På mindre än 2 timmar flyttade vi sålunda tre gånger, hvaråt vi hade mycket roligt. Sedan vi intagit det tredje logementet, gjorde vi ett parti l'hombre, superade sedan och lade oss så till hvila.
24 september.
Stormen hade ej ännu minskat, utan fortfor med nästan fördubblad våldsamhet. Vi beslöto därför att afbida ett mera gynnande och blidare väderskifte. Det stormade dock fortfarande ända tills mot mörkningen, då det äntligen började lugna. Otåliga öfver de många uppehållen i resan och oroliga därför att matsäcken började sjunga på sista versen, kommo vi öfverens om att, hur vädret än var, följande morgon tidigt vara på benen och fortsätta resan.
25 september.
Voro vi i så god tid klädda och i rörelse, att vi just i dagningen hunno fram till vår båt, och hade sålunda i mörkret gjort den ofvannämnde promenaden af inemot ½ mil. Vi väckte strax upp sjöfolket, som ännu sofvo, och begåfvo oss af. Men som sjön var lugn, och vi med roende måste hjälpa oss fram, gick det blott långsamt, tills vi mot middagen började få en bra stark, men tillika ganska
