en otrolig färdighet syntes. Efter pjesen och balettens slut gick jag ner på teatern, där jag bland andra råkade riksrådet Horn, som var mycket obligeant och graciös. Jag träffade där äfven en rysk prins eller Knes af mina connaissanser vid namn Labanoff. Honom frågade jag, om de förenämnde torgnouvellernes grund, men han sade sig ej veta något däraf, och trodde det vara osanning. Emedan jag var till fots, måste jag över en timma dröja kvar, för det starka regnets skull, efter hvilkets förlopp jag i smått lunk skyndade mig hem och anlände tämligen torr kl. 10 om aftonen, hvarpå jag strax begaf mig till hvila.
12 oktober.
Mådde jag just ej så synnerligen väl, mest därför att jag om nätterna ej hade ro att sofva utan låg hela tre à fyra timmar vaken, innan jag kunde få någon sömn. Jag hann med möda ur sängen, innan min farbror kom för att hälsa på mig. Han lämnade mig äfven ett bref hemifrån, hvaraf jag Gudi lof fick förnimma min mors och brors välmåga. Strax efter sedan han var bortfaren kom min gamla informator magister Lundström, som bara på en dag varit inne i Stockholm och strax skulle resa till Upsala igen. Han fägnade sig mycket att få se mig och berättade att han tingat rum åt mig i Skytteanska huset samt ordnat spisning i Porathska spiskvarteret. Hans resesällskap väntade honom, så att han ej hade tid att dröja, hvarföre vi ock strax skildes åt. Jag satte mig strax att skrifva och besvara brefven hemifrån, emedan finska posten i dag skulle afgå. Därför klädde jag mig ej heller till middagen, utan lät hämta mig mat från Milldes spiskvarter.
