Jag lät hämta mig litet kokmat till kvällen och lade mig sedan tidigt till hvila, för att kunna vara desto bittidare uppe.
19 oktober.
Var jag kl. 6 uppe, och lät kläda mig, hvarefter jag kl. något öfver 7 reste ut i en hyrvagn, för att göra några uppvaktningar och visiter. Först for jag till riksrådet Ribbing, som var hemma och med hvilken jag talade om min brors permission. Sedan hos riksrådet Hiärne, som hade rest till Gripsholm, och därifrån till riksrådet Wrangel, som var ganska graciös. Sedan hos öfverdirektörerna Stapelmohr och Kjellman, och slutligen hos min farbror. Efter hemkomsten satte jag mig att expediera min post till Finland, hvilken var ganska vidlyftig, och därmed var jag sysselsatt till kl. 5. Jag lät hämta mig middag från Milldes, för att desto förr kunna sluta. Kl. 6 for jag till Humlegården, hvarest en tragedi kallad Den döende Fadren, speltes. Däri visades skapelsen, un tombeau eclairée, hvari den döda fadren låg och förmanade sina onda söner, helfvetet, hvari den ihjälstuckna sonen plågades, samt till slut en illuminerad himmel, hvari den döda fadren satt. Själva pjesen hade väl kunnat gå an, om den blifvit rätt exekverad och om utrymmet varit något större och längre för dekorationerna, som i sin sort ej voro så dumma. Efter komedien visade ekvilibristen åter igen sina så många gånger sedda posityrer och luftsprång. Jag råkade här att sitta bredvid ett par utlänningar, hommes de rang, som voro rätt höfliga, och talade mycket väl fransyska. Jag explicerade för dem pjesen, och bad
