l'hombre, som vi dock kl. 19 lyktade. Sedan de voro bortgångna, satte jag mig att skrifva och expediera några mina affärer, som ej slutade förrän vargen i Storkyrkotornet tjöt 12. Jag lämnade då skrifbordet och intog i dess ställe sängen med dess för den trötta kroppen så angenäma och förtjusande hvila.
27 oktober.
Var jag ända ifrån kl. 7 på morgonen till kl. ¼ 2 om middagen i jämn rörelse, sysselsatt med att handla upp alla småsaker och dylikt, som skulle sändas till Finland med fartyget, hvilket nu med stor skyndsamhet skulle afgå. Jag hade mina drängar med mig, som buro hem lasstals med saker, så att redan när kl. var 1 voro bord, stolar och bänkar fulla. Efter middagen i största hast hos min farbror fortsatte jag mitt löpande med kommissionerna, och var hos Langenbergs och tog ut vinet samt på alla andra ställen, där några expeditioner med skutan voro att uträtta. Vid min hemkomst var jag så trött af förra dagsfatiguen, att jag i största knapphändighet kastade mig i sängen och sof, ända tills kl. 6 följande morgon.
28 oktober.
Strax efter det jag stigit upp, satte jag mig att skrifva de brefven hem, som skulle med fartyget till Finland och hann ej bli färdig förrän vid middagstiden. Sedan jag därefter inpackat och förseglat alla småsaker och försändelser, lämnade jag dem till skepparen och gick därpå till Jungens och åt middag. Så snart vi hade ätit, begaf jag mig till sekreteraren
