Hermelin och Gyllenstierna. Grefve Hessenstein var också uppe; han hälsade mycket graciöst på mig, äfvensom riksrådet Gyllenstierna. Därigenom att jag stod ganska långt framme, kom konungen att stå bredvid mig. Han såg fasligt stint mig i ögonen, och jag slog ej heller ner mina ögon. Medan han talade med general Anrep, vid hvilken jag stod, hade han ingen moment ögonen ifrån mig. Sedan vände han sig till grefve Gyllenstierna och så till grefve Hessenstein, och talade rätt länge med dem. Från slottet for jag med min farbror, som också var på couren, hem till honom och åt middag. Därefter gjorde jag afskedsvisiter; jag var hos riksrådinnan Bonde, friherrinnan Wrangel, fröken Åkerhielm m. fl. till kl. ½ 6, då jag for på operan, hvarest jag hade logen n:o 5 på premieren, strax bredvid amfiteatern och helt nära drottningens loge. Riksrådet Gyllenstierna och flera andra cordons bleus voro på amfiteatern emedan både kung och drottning voro på operan. Drottningen satt alldeles ensam i sin stora loge på premier men kungen tillika med grefvinnorna Lewenhaupt och Ribbing och flera andra damer sutto i hans loge grillée på seconde. Riksrådet Ulrik Scheffer satt i prins Carls och generalen Posse i prins Fredriks loge. Där speltes Thetis et Pelée, men på kungens befallning ganska förkortad, hela ödets tempel och flera vackra scener voro uteslutna. Som jag så ofta hade sett den, satte jag mig i min vagn och reste hem, innan öfverheten eller någon var bortfaren.
2 november.
Var jag i ganska god tid uppe och klädd, och som jag hade fixerat denna dagen till min resedag, så
