Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
112
EN HERRGÅRDSSÄGEN
»Ack, förlåt!» sade han. »Jag såg inte, att här var främmande.»
Den unga flickan kom fram i ljusskenet, så vacker, som den måtte vara, som vet, att himmelens portar i nästa ögonblick skola öppna sig för henne.
Han hälsade litet stelt. Han visste tydligen inte vem han hade framför sig. Bergsrådinnan presenterade.
Han såg flyktigt på Ingrid.
»Jag såg mamsell Berg nyss nere på isen,» sade han.
Han visste ingenting om henne, hade aldrig förr talat med henne.
