Sida:En julutställning i Nordiska museet – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/2

Den här sidan har korrekturlästs
251
EN JULUTSTÄLLNING I NORDISKA MUSEET.

skapen. Otvifvelaktigt hafva, såsom af utomsvenska skördebruk framgår, de, eller säd från dem, fordom bevarats ända till sådden. Från dessa sist skördade kärfvar, i hvilka man ansåg sädesfältets makt, lif eller väsen innebo, leda de olika djurfigurerna af halm — julbockar, jultuppar o. s. v. — åtminstone till öfvervägande del sin härkomst. Deras innebörd och betydelse är densamma: de innesluta sädesfältets lifskraft. Ursprunglingen hafva därför också i dessa figurer alltid kornbärande ax ingått, ehuru de numera, när dessa gestalter längesen förlorat sin gamla betydelse, ofta försvunnit. Ännu ingår dock halm i regel i dessa bilder, äfven när de inhöljts i en utpyntad beklädnad af bomullsvadd.

Hän till ett likartadt upphof bör man påtagligen ock föra de af halm tillverkade julkronorna (se t. ex. Fataburen 1908, sid. 99), hvilka af allt att döma uppstått såsom mer dekorativa ombildningar af de sist skördade halmstrån, som man i många orter plägade fästa i stugutaket. De skördekransar af ax, som i åtskilliga trakter på kontinenten upphängas i taken, utgöra i så fall den förmedlande mellanlänken. Halmkronornas betydelse af fruktbarhetsfetischer intygas bland annat däraf, att man i åtskilliga orter å dem anbragt urblåsta ägg. Den ena utställda skånska kronan bär, i förbigående sagdt, i sin midt ett urblåst rapphönsägg. I ett eller annat landskap har det ock ännu till in i senare tid varit brukligt att hänga en dylik julkrona af halm öfver brudens plats vid bröllopsbordet. Deras plats var eljest, likasom äfven de af trä tillverkade fågelbildernas, i regel ofvanför matbordet i hvardagsstugan. Någon gång torde de äfven i vårt land, likasom i Danmark, hafva hängts öfver barnet i vaggan.

Äfven de nyssnämnda tak-hängfåglarna, kallade tuppar, pelikaner, dufvor (se Fataburen 1908, sid. 83 ff.), stå påtagligen i en mer eller mindre nära släktskap med det i den sista kärfven inneboende äringsväsendet, vare sig de härstamma från den af halm bildade, flerstädes i Europa i taket upphängda skördetuppen (hos oss jultuppen) eller kanske fastmer från en annan ännu äldre vegetationsfågel. Dylika af trä ganska konstrikt förfärdigade fågelbilder förekomma i utställningen i ett flertal exemplar.