Sida:En krona bland flickor 1919.djvu/202

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

spika fast mattor och gardinhållare, och en dag, när hon i sin iver att efterse det mrs Shaws vin blev riktigt inpackat, stupade utför källartrappan och höll på att bryta halsen av sig, tyckte hon att hon endast betalade sin skuld, och sade så även åt Tom, då denne hjälpte henne upp, och hon stod där svart som en sotarpojke.

„Kom och ge mig ett råd, du Polly, som är händig i allt; jag är i ett förfärligt bryderi“, sade Fanny, när „hustomten“, som Polly kallade sig, fick en stund ledig.

„Vad är det, då? Mal i pälsverken, en spis som ryker in eller koppor hos grannas?“ frågade Polly, då de inträdde i Fannys rum, där Rosa höll på att prova gamla hattar framför spegeln.

„Jo, ser du, saken är den, att jag inte har någonting att sätta på mig“, började Fanny eftertryckligt; „jag har haft för bråttom att tänka därpå eller bry mig om det förrrän nu, men vi ha snart maj, och jag har knappt en snygg trasa att ta på mig. Förr behövde jag bara gå till mrs O’Gray och säga henne vad jag ville ha, hon gjorde i ordning min vårtoalett, pappa betalade räkningen och därmed var det klart. Nu har jag räknat efter litet närmare, och jag försäkrar dig, Polly, jag blev riktigt förskräckt, när jag fick se vad min klädsel kostar.“

„Och det är ändå inte så mycket som vissa andra flickors“, sade Polly uppmuntrande.

„Kanske inte; ty jag har medvetande om vad som klär mig, och smak är ibland detsamma som sparsamhet; men, Polly, jag har verkligen inte hjärta att be pappa om ett öre just nu, och ändå måste jag ha kläder. Du har en sådan talang att lösa gåtor, att jag slår ned på dig med en fråga: Hur skall jag få en vårgarderob utav rakt ingenting?“

„Låt mig se ditt ’ingenting’, innan jag ger något råd. Tag fram varenda trasa, så få vi se vad som kan göras“, sade

198