förmaket, ty huru det var, hade upptåget förlorat sitt behag, och sedan han fått flickorna i köket att skratta åt det, smög han sig upp bakvägen, i hopp att kunna försona sig med Polly. Men hon hade gått in i farmors rum, som syntes henne såsom en säker tillflyktsort, oaktat den gamla damen var borta. Han hade nätt och jämnt fått allting i ordning, då Fanny kom upp, mera ond än någonsin, emedan Trix omtalat en mängd nöjen, vari hon kunnat deltaga, om Polly hållit munnen på sig.
„Var ä’ hon?“ frågade Fanny, som önskade uttömma sin harm på sin väninna.
„Hon sitter väl inne hos sig och ä’ ledsen, kan jag tro“, svarade Tom som befanns ivrigt sysselsatt med att läsa.
Medan detta tilldrog sig, hade emellertid Rosa också stökat till litet förargelse; ty när pigan lämnade henne, för att samspråka med en vän, som väntade henne därnere, promenerade fröken Rosa in i Pollys rum och roade sig med odygd. Polly hade i en olycklig stund låtit henne leka båt i sin stora kappsäck, som stod tom. Sedan dess hade Polly samlat några av sina hemligaste skatter i övre rummet, för att vara säker att ingen skulle få se dem. Hon hade glömt att låsa igen kappsäcken, och när Rosa lyfte på locket för att gå ombord, varseblev hon en mängd intressanta saker. Hon var i full fart med sina undersökningar, då Fanny kom in och tittade över hennes axel och kände sig alltför ond på Polly, för att bry sig om att banna Rosa.
Då Polly inte hade några pengar till presenter, hade hon anlitat sin skarpsinnighet för att hitta på allehanda gåvor, i hopp att genom mängden gottgöra vad som möjligen kunde brista i beskaffenhet. Några av hennes konstgrepp hade lyckats, andra misslyckats, men hon gömde alla frukterna därav, de vackra liksom de löjliga, emedan hon visste att barnen därhemma skulle
62
