det til snart utnyttjande. Et par gånger om wintern kan man företaga samma granskning, då man kan wara säker, at ej förlora många ägg af sit winter förråd.
Om Kycklingar.
Skola ätas i sin rätta smak, så de intet skållas med hett watten, ej heller nyttjas samma dag, som de äro slaktade. Om aftonen förut böra de skäras ihjäl och fjädrarna afplåckas emedan de äro warma; man hänger dem sedan up wid hufwudet öfwer natten, och då de äro swedde öfwer elden samt all fjäder och blodpinnar bortplåckade, tagas de försiktigt ut, at ej något af innanmätet går sönder, som med sin wederwärdiga smak skämmer hela steken. De twättas wäl, upsättas med smör och persilja, samt stekas fort wid frisk eld. Skilnaden då denna och en skållad kyckling, låter snart känna sig. Gamla höns blifwa ock på detta sättet så möra som unga. Om man åstundar en god, men tillika tilräcklig soppa af et höns, hugger man det i stycken, lägger et stycke smör uti castruln, twättar köttet wäl, och lägger det deruti med en bit krossad ingefära, et par stjelkar mejram och en liten knippa persilja. När detta stått en stund med täpt låck och ofta omskakat, slår man upkokadt watten derpå til en lagom soppa, saltar och låter det koka lyckt på sakta eld, til des köttet är fullkokadt, då tages det up, soppan silas och afkokas med hwad grönt eller rötter, som behagas, och hönset kan, som skåtthöns eller fricasse göras til en rätt för sig sjelf, utan at hafwa mistat något af sin rätta smak. På samma sätt kan man äfwen få en mustig soppa af det kött man ärnar til fricasse af kalf eller