Insaltad Lake.
Är en kostelig rätt, och öfwergår all slags tårsk. Han fläckes i ryggen utan at flås, torkas mycket wäl med linne och insaltas på det sättet, at han får behålla sin lake; men emellan det man nyttjar något af honom, bör bottnen och tyngden ej förgätas, at påläggas. NB. Om laken är stor, böra ryggbenen skäras nätt bort, på det han så mycket bättre må kunna packa sig.
Stockfisk.
Blir så lös som färsk, då man efter bultning och blötning öfwer natten i sjöwatten, med en askpåse lägger honom uti en Balja, öser ljumt watten på, och uinder det skinnet aftages, stöter, twättar och handterar honom som då man twättar kläder, under ombytning af det ljumma wattnet, til des han blir helt hwit och lös; stockfisk bör aldrig koka hårdt, men stå wid sakta eld, at småspricka, samt tages ur wattnet så fort han kännes lös nog. Detta måste ske med all torrfisk, annars hårdnar han på nytt i spadet.
Det är mycket smör, som skal göra stockfisken ätlig, annars är näringssaften så wäl bultad och gnuggad ifrån honom, at han är en hård spis för magen, och tjenar bäst til föda för dem, som hafwa tilfälle, at utarbeta den skårpa som all hårdt torkad och för mycket saltad mat åstadkommer.
Anmärkning.
Det beswäret man gör sig wid torkad eller insaltad fisk, lönar wäl mödan igenom warans mer än fördubblade godhet; och skulle säljare göra sig högst förtjente för sin möda, om de lade mera flit wid des beredande.
