sjelf måtte bli föranlåten, at ögna derpå, och ej låta sit huses lycka och lugn ankomma på en sjelfswåldig piga.
Medelståndet är i denna delen lyckligast; ty om frun har benägen wilja, kan hon fästa ögat och ofta handen wid sina hussysslor; då husbonden får den wissa glädjen, at alt går skickliga til; arbetet i sin ordning, och at et tilfredsstält folk werkar lugn, så mycket, nemligen, som i en förderfwad werld kan åstadkommas.
Men denna slags tilfredsställning, kan nästan aldrig utlåfwas åt högre Ståndspersoner, hwilka inom sina hus nödgas styra igenom Hofmästrar och hushållerskor. En kunnig, oförtruten och rättrådig hushållerska, är för dem en likaså angelägen, som rar sak at finna; ty få de ofta betala sin wärdighet dyrt, både på pungens och sinnets wägnar, och få sällan smaka den friden inom sina Palats, som wid en nödtorftig och ordentelig lefnad synes wara den ringares rika lott.
Uti alla de föregående upteckningar, har man budit til, at göra saken begriplig, och är önskan wunnen, om några unga matmödrar wärdigas kasta ögonen på desse blad, i afsigt af någon liten uplysning uti de göromål, dem hon torde hända hittils ansett ibland småsaker, och hwars riktiga wärkställande nu blir hufwudgrunden til hennes timeliga lycka och wältrefnad. Uti det granna och galanta, är hon för detta hänwist til kokböcker; ibland hwilka Mademoiselle Wargs ofelbart ännu är den bästa.
Måtte denna ofullkomliga begynnelsen, wäcka widare omtanka til uptäckter af nyttiga förbättringar
