Hwad som bör iakttagas wid alt det som beredes af Säd.
Här fordras arbete och försiktighet, om man wid födans tilredande skall winna ändamålet, som är smaklighet, dryga och sundhet; ty kernan gifwer aldrig den bästa näringssaft ifrån sig, under et makligt och wårdslöst handterande. Det är ock iust derföre, som utslaget oftast ankommer på et lyckskott, då den så almänt föregifna misslyckan får skulden, och hushållerskan är frikallad. Här påstås deremot, at man til och med af mältad säd bör få et ätligt bröd, fast ej så drygt och godt som af den oskadda, och at ingen annan ursäkt gäller wid des beredande än förskämd jäst. Det är derföre, som man föresatt sig, at på det begripligaste sätt meddela de små uplysningar man wid egen handläggning förwärfwat sig; hwarwid man hoppas, at hushållerskan skall finna sig wäl, allenast hon noga rättar sig efter dessa enfaldiga underrättelser.
Om Brödbakning.
Det är mycket brukligt at wårdslösa det gröfre, eller så kallade spisbrödet; men om man wil litet bemöda sig efter denna föreskriften, skall snart märkas skillnaden, både i nytta och smak: det är et stort förderf at i hast instöta en hop mjöl i degspadet; ty bör man, wid en tunn deg, ställa twå personer wid tråget, som fordra mjölet efter hand
