den materiella solen skall förblifva i orubbadt skick, fordras bland annat, att hennes massa förblifver den samma, utan tillökning och utan förminskning. Månne ej en sådan naturlag äfven gäller för hennes bana omkring den andliga solen? Månne det qvantum af dumhet och elakhet, som ursprungligen tillkommer planeten, skulle kunna förändras utan vådliga, ja rent af förstörande följder? Jag tror det icke. Antagom nu för ett ögonblick, att sju gånger sjuhundratusen skeppund dumhet, så ock sju gånger sjuhundratusen skeppund elakhet, allt ifrån skapelsedagen tillhöra jorden, och att denna endast bebos af sjuhundratusen menniskor. Uan att fördjupa oss i en krånglig aritmetiks labyrinter, inse vi genast, att hvarje menniska borde, så vidt fördelningen skedde jemnt, hafva på sin lott sju skeppund dumhet och sju skeppund elakhet. Sker åter fördelningen ojemnt, så att t. ex. på hvar sjunde menniskas skuldror läggas fyrationio skeppund dumhet och fyrationio skeppund elakhet, så kunna de återstående sexhundratusen menniskorna göra anspråk på att anses för hederligt och förståndigt folk. Men yfvas böra de icke deröfver, utan alltid påminna sig, att deras sämre lottade likar äro martyrer för deras skull, och att de hafva dem att tacka för både sitt förstånd och sin ärlighet.
