46
närmare bekantskap får du göra, så fort jag i min resbeskrifning hinner till middagen vid Malforss. För närvarande inskränker jag mig till den notisen, att han är en man med öfvermåttan stor kropp, så att ett halft dussin själar, eller ett helt — om de ej äro större, än vanliga småstadssjälar — skulle deri kunna ha godt svängrum. Förmodligen har hans moder, under sitt hafvande tillstånd, gått och tänkt på kolossen på Rhodus, och sonens dimensioner derför hlifvit så kolossala. Vare dermed huru som helst. Fruntimmer i dylik belägenhet kunna aldrig vara nog försigtiga.
Utan vidare äfventyr kom jag till Wreta Kloster, der gick jag in hos klockarens och anmälde min önskan att bese kyrkan. Han sjelf var ej tillstädes, men en gammal gumma steg upp från sin surrande spinnråck och lofvade att snart söka rätt på »kära far». Under tiden gick jag in på kyrkogården och utsträckte der, med en grafkulle till hufvudgärd, min trötta lekamen.
