sjalar på gångstigen, sjöngo de med mycken kraft en vild sång och slogo takten med händerna på benen. Vi kastade några ”vintéms” åt dem, hvilka de emottogo med skrattsalfvor; och då vi lemnade dem, fördubblade de larmet af sin sång.
En morgon var luften ovanligt klar. De aflägsna bergen framstodo med de skarpaste konturer på en väldig bädd af mörkblå moln. Att döma af utseendet och af dylika fall i England, antog jag att luften var mättad med fuktighet. Förhållandet visade sig likväl vara alldeles motsatt. Hygrometern visade en skilnad af 16,4 grader emellan luftvärmen och daggpunkten eller den värmegrad vid hvilken dagg bildades. Denna skilnad var nästan dubbel mot den, hvilken jag hade iakttagit föregående morgnar. Denna ovanliga grad af torrhet i luften beledsagades af ett oupphörligt blixtrande. Är det icke ett ovanligt fall att sålunda finna en anmärkningsvärdt stor genomskinlighet i luften samtidigt med ett dylikt tillstånd i vädret?
I allmänhet är luften disig och detta förorsakas af nedfallandet af ett ytterst fint, för känseln omärkligt stoft, hvilket befans hafva något litet skadat de astronomiska instrumenten. Morgonen innan vi ankrade vid Porto Praya hopsamlade jag ett litet paket af detta brunfärgade fina stoft, hvilket tycktes hafva blifvit filtreradt från luften af den fina duken i vimpeln på masttoppen. Sir Ch. Lyell har också lemnat mig fyra paketer med dylikt stoft, som föll på ett fartyg en femti mil norr om dessa öar. Professor Ehrenberg fann, att detta stoft till största delen består af infusorier med kiselpansar samt af växters kiselväfnad. I fem små paketer, som jag sände honom, har han förvissat sig om icke mindre än 67 olika organiska former! Med undantag af två hafsarter, äro alla infusorierna sötvattensinvånare. Jag har sett icke mindre än femton särskilta uppgifter om stoft, som fallit på fartyg, när de voro långt ute i Atlantiska hafvet. Af vindens riktning hvarje gång då det fallit och äfven af den omständigheten att det alltid fallit under de månader, då man vet att ”harmattan” drifver stoftmoln högt upp i luften, kunna vi vara förvissade om att det uteslutande kommer från Afrika. Det är likväl ett ganska märkligt förhållande, att, ehuru prof. Ehrenberg känner många infusorier, som äro egendomliga för Afrika, han likväl icke funnit någon af dessa bland det stoft, som jag skickade honom. Å andra sidan finner han deribland två arter, hvilka han hittills känner såsom lefvande endast i Syd-Amerika. Stoftet faller i sådan mängd att det nedsmutsar allting om bord och är besvärligt för ögonen. Man vet äfven, att fartyg strandat till följe af en dylik tjocka. Det har ofta nedfallit på fartyg, när de varit en hundra mil och
