några stora stycken af ett jättelikt, bältdjurslikt djurs benharnesk och en bit af en Mylodons stora hufvud. Benen i detta hufvud äro så obetydligt förvandlade, att de enligt analys innehålla 7 procent djurämne, och när man håller dem i lågan af en spritlampa, brinna de med svag låga. Antalet af djurben, som ligga begrafna i den stora flodmynnings-aflagring hvaraf Pampas uppstått och som betäcker Banda Orientals granitklippor, måste vara utomordentligt stort. Jag tror att en rät linie dragen hvar som helst genom Pampas skulle träffa något skelett eller några ben. Utom dem, som jag fann på mina korta utflygter, hörde jag talas om många andra och upphofvet till sådana namn, som ”djurströmmen”, ”jättekullen” är påtagligt. Ibland hörde jag talas om vissa floders underbara förmåga att förvandla små ben till stora; eller, såsom somliga påstodo, benen växte. Så vidt jag kan förstå, omkom icke ett enda af dessa djur, såsom fordom antogs, i det nuvarande landets moras eller gyttjiga flodbäddar, utan deras ben hafva blottats af de strömmar, som genomskära de under vattnet bildade aflagringar, hvari benen ursprungligen inbäddades. Vi kunna med allt skäl antaga, att hela Pampas-området är en enda vidsträckt graf för dessa utdöda jättelika däggdjur.
Vi anlände till Monte Video vid middagstiden den 28:e, sedan vi varit två och en half dag på väg. Landet var hela vägen mycket enformigt, ehuru några delar nästan voro klippigare och bergigare än vid La Plata. Icke långt från Monte Video reste vi genom byn Las Pietras, så kallad af några stora afrundade syenitkullar. Den hade ett rätt täckt utseende; ehuru man i detta land alltid borde kalla några fikonträd omkring en grupp landthus och en trakt, som ligger några hundra fot öfver den öfriga ytan, för pittoreska.
Under de sista sex månaderna hade jag tillfälle att se något af skaplynnet hos dessa landskaps invånare. Gauchos eller landtmännen äro mycket öfverlägsna stadsborna. Gauchon är nästan utan undantag ytterst förbindlig, höflig och gästfri, så att jag icke en enda gång var utsatt för någon ohöflighet eller ogästvänligt bemötande. Han är blygsam, både i fråga om sig sjelf och sitt land, men tillika en rask och oförfärad karl. Å andra sidan begås många röfverier och mycken blodsutgjutelse. Vanan att ständigt bära knif är förnämsta orsaken till den senare. Det är beklagligt att höra huru många lif gå förlorade i obetydliga tvister. Då de slåss, försöka begge de stridande märka sin motståndares ansigte genom att sönderhugga hans näsa eller ögon, hvilket ofta intygas af djupa och förfärliga ärr. Röfverier äro den naturliga följden af det allmänna spelandet, det myckna drickandet och en ytterlig
