Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/167

Den här sidan har korrekturlästs
1834.]159
dalens urhålkning.

strömmen forssande fram bland nedfallna block. Under de följande fem milen var flodens lopp belamradt med dessa basaltmassor. Ofvanför denna gräns voro ofantliga stycken af urberg, som härflöto från den omgifvande rullstensformationen, lika talrika. Intet stycke af någon betydligare storlek hade af floden förts stort mer än en half mil nedanom sitt ursprung; och då man besinnar den ovanligt snabba strömningen hos S:ta Cruz’ stora vattenmassa samt att inga krökningar förekomma på något ställe, så är detta ett mycket slående exempel på floders oförmåga att förflytta äfven måttligt stora klippstycken.

Basalten består endast af lava, som flutit ut under hafsytan; men utbrotten måste hafva egt rum i den största skala. På den punkt der vi först sågo denna formation, var den 120 fot i tjocklek; men då vi vidare foro uppför floden, höjde sig ytan omärkligt och massan blef mäktigare, så att den en sju mil ofvanför första stationen uppgick till 320 fot. Jag kan icke veta huru stor mäktigheten kan vara invid Cordilleran, men högslätten når der en höjd af omkring 3,000 fot öfver hafsytan. Vi måste derföre hos denna stora bergskedja leta dess källa, och strömmar, som på en sträcka af fulla sexton mil hafva runnit öfver den sakta sluttande hafsbottnen äro värdiga ett sådant ursprung. Vid den första blicken på basaltklipporna på dalens motsatta sidor, var det tydligt att lagren en gång varit förenade. Hvilken makt har då långs efter hela landet bortflyttat en fast massa af en mycket hård bergart, med en medeltjocklek af nära 300 fot och en bredd som vexlar från en fjerndels till två tredjedels mil? Ehuru floden har så föga makt att förflytta äfven obetydliga stycken, skulle han likväl under tidernas lopp genom sin långsamt försiggående utgräfning kunna åstadkomma en verkan, hvars belopp det är svårt att bedöma. Men i förevarande fall kan man, oberoende af obetydligheten af en sådan kraft, anföra goda skäl för den förmodan, att denna dal fordom intogs af en hafsvik. I detta arbete är det icke nödvändigt att uppräkna de bevis, som leda till denna slutsats, och som hemtats från de på ömse sidor om dalen befintliga branta afsatsernas skapnad och beskaffenhet, af det sätt hvarpå dalens öfre ända nära Anderna utbreder sig till en stor flodmynningslik slätt med små sandkullar samt af förekomsten af några hafssnäckor som ligga i flodens bädd. Om utrymmet tilläte det, skulle jag kunna bevisa, att Sydamerika fordom här var afskuret af ett sund, som i likhet med det Magelhaenska förenade Atlantiska och Stilla hafvet. Men man kan likväl fråga, på hvad sätt den fasta basalten blifvit bortförd? Geologerna skulle fordom hafva satt i rörelse den våldsamma inverkan af någon öfverväldigande