Om natten sof jag hos en af egarne till salpeterverken. Landet är här lika ofruktbart, som vid kusten, men genom att gräfva brunnar, kan man förskaffa sig vatten, hvilket likväl har en väl bitter och saltaktig smak. Brunnen vid detta hus var femtiofyra alnar djup. Som knappast något regn faller, är det tydligt att vattnet icke fås derigenom, ty om så vore fallet, skulle det nödvändigt vara så salt som salt hafsvatten, då hela det omgifvande landet är betäckt med en skorpa af åtskilliga saltämnen. Vi måste derföre antaga, att det framsipprar under marken från Cordilleran, fastän denna ligger flera mil borta. I den riktningen finnas några få små byar der invånarne, som hafva mera vatten, äro i stånd att vattna en liten jordvidd och få litet hö till föda åt de mulor och åsnor, som användas till att forsla salpetern. Chili-salpetern såldes nu om bord på fartyget för tolf riksdaler centnern. Värsta kostnaden är dess forsling till hafskusten. Grufvan består af ett mellan två och tre fot tjockt, hårdt lager af salpeter, blandad med litet svafvelsyradt natron och en betydlig mängd vanligt koksalt. Det ligger tätt under ytan och följer på en längd af tjugufem mil utmed kanten af ett stort bäcken eller slätt. Denna fördjupning måste, att döma af dess form, tydligen en gång hafva varit en insjö eller ännu sannolikare en vik af hafvet, såsom man kan sluta af närvaron af jodsalter i saltlagret. Slättens yta ligger 3,400 fot öfver Stilla hafvet.
Den 19 juni. — Vi ankrade i Callao-bugten, utanför staden af samma namn, hvilken är hamn för Perus hufvudstad Lima. Vi stannade här i sex veckor, men till följe af den oroliga politiska ställningen såg jag mycket litet af landet. Under hela vårt vistande var klimatet långt ifrån att vara så angenämt, som man vanligen framställer det. En mörk, tung molnvägg hängde alltjemt öfver landet, så att jag under de sexton första dagarne endast en enda gång fick se en skymt af Cordilleran bakom Lima. Dessa berg, när man såg dem i afsatser ofvanom hvarandra, genom öppningar i molnen, hade ett mycket storartadt utseende. Det har nästan blifvit ett ordspråk, att regn aldrig faller i nedre delen af Peru. Detta kan likväl knappast anses vara riktigt; ty nästan hvar dag under vår dervaro rådde en tjock duggig dimma, hvilken var tillräcklig att göra gatorna smutsiga och kläderna våta; och detta behagar folket här kalla för peruansk dagg. Det är visserligen sant att icke mycket regn faller, ty husen äro betäckta med platta tak, förfärdigade af hårdnad lera, och på hamnkajen voro skeppslaster med hvete uppskyflade i högar, hvilka lemnades sålunda i flera veckor utan något skydd.
