Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/356

Den här sidan har korrekturlästs
348[kap. xvii.
galapagos-öarne.

slägten; samt att af de slägten, som icke äro nya, ett eller två äro amerikanska och de öfriga utbredda öfver hela jorden. Med undantag af en träätande Apate, och en eller möjligen två vattenskalbaggar från amerikanska fastlandet, tyckas alla arter vara nya.

Denna ögrupps flora är fullt ut lika intressant som dess fauna; och det är dr. J. Hooker jag har att tacka för följande detaljer. Af blommande växter finnas så vidt man hittills känner 185 arter, samt 40 kryptogamer, görande tillsamman 225. Af detta antal var jag lycklig nog att hemföra 193. Af de blommande växterna äro 100 nya arter, hvilka sannolikt äro inskränkta till denna ögrupp. Dr. Hooker anser, att af de icke sålunda inskränkta växterna, åtminstone 10 arter hafva blifvit införda, hvilka finnas invid odlad mark på Charles-ön. Jag anser det förvånande att icke flera amerikanska arter blifvit inflyttade på naturlig väg, då afståndet till fastlandet endast utgör 80—100 mil, och då enligt Collnet drifved, bamburör, vass och palmnötter ofta drifvas i land på de sydöstra stränderna. Proportionen att 100 blommande växter äro nya af 185 (eller 175 om man utesluter de införda arterna), är, som jag tror, tillräckligt att göra Galapagos-öarne till ett eget botaniskt område; men denna flora är icke fullt så egendomlig som St. Helenas, ej heller, efter hvad dr. Hooker sagt mig, som Juan Fernandez. Egendomligheterna hos Galapagos-floran visa sig bäst hos vissa familjer. Sålunda finnas der 21 arter Compositæ, hvaraf 20 äro egendomliga för denna ögrupp. Dessa tillhöra tolf slägten och af dessa slägten äro icke mindre än tio inskränkta till denna ögrupp. Dr. Hooker säger, att floran har en obestridlig amerikansk karakter; ej heller kan han deri upptäcka någon slägtskap med Stilla hafvets flora. Om vi derföre undantaga de aderton arterna hafssnäckor, samt den sötvattens- och den landsnäcka, hvilka sannolikt hitflyttat från de mellersta öarne i Stilla hafvet, äfvensom den Stilla hafvets fauna bestämdt tillhörande arten bland den på Galapagos-öarne lefvande finkgruppen, så se vi att denna ögrupp i zoologiskt afseende är en del af Amerika, ehuru belägen i Stilla hafvet.

Om denna egendomlighet endast berodde på inflyttningar från Amerika, skulle det vara föga märkvärdigt deri; men vi se att en stor del af alla på land lefvande djur och mer än hälften af de blommande växterna, äro inhemska alster. Det var i hög grad öfverraskande att omgifvas af nya fågelarter, nya reptilier och snäckor, nya insekter och växter och dock genom oräkneliga små detaljer i deras kroppsbygnad, äfvensom genom fåglarnes läten och fjäderbeklädnad lifligt erinras om Patagoniens tempererade slätter eller norra Chiles torra, heta ödemarker. Hvarföre blefvo de