upptäckas, då träd och isynnerhet sådana, som äro nedtyngda af stenar, sannolikt flyta under ytan. I Eldslandets fjordar kastas stora massor drifved på stranden, och likväl är det ytterst sällsynt att träffa ett träd, som flyter på vattnet. Dessa sakförhållanden kunna möjligen kasta något ljus öfver förekomsten af enstaka stenar, vare sig kantiga eller rundade, som tillfälligtvis träffas inbäddade i fint sönderdelade sedimentära massor.
En annan dag besökte jag Westholmen, på hvilken växtligheten måhända var yppigare, än på någon annan. Kokospalmerna växa vanligen enstaka, men här frodades de unga träden nedunder sina resliga föräldrar och bildade med sina långa, böjda blad de skuggrikaste löfsalar. Endast de, som hafva erfarit det, veta huru angenämt det är, att sitta i en sådan skugga och dricka kokosnötens svala, angenäma saft. På denna ö finnes en stor, fullkomligt slät vidd, som endast vid flodtiden står under vatten, hvilken liknar en bugt och består af den finaste hvita sand. Från denna stora sandbugt intränga mindre dylika vikar i de omgifvande skogarne. Att se ett fält af glittrande, hvit sand, föreställande vatten och med kokospalmer utsträckande sina höga, svajande stammar kring brädden, bildade en egendomlig och mycket vacker tafla.
Jag har förut omnämt en krabba, som lefver af kokosnötterna. Hon är mycket allmän öfverallt på det torra landet och växer till en vidunderlig storlek. Hon är nära beslägtad med eller af samma art som Birgos latro. Främsta benparet slutar i mycket starka och tunga klor och det sista paret är försedt med mycket svagare och smalare dylika. Man skulle i början anse det alldeles omöjligt för en krabba att öppna en stark kokosnöt med dess fiberhölje. Men mr. Liesk försäkrade mig, att han ofta sett det verkstäldt. Krabban börjar med att tråd för tråd afslita fiberhöljet, och alltid från den ändan, under hvilken de tre ögonhålen äro belägna. När detta är färdigt, börjar hon hamra med sina tunga klor på ett af ögonhålen, till dess en öppning uppkommer. Derefter vänder hon om sin kropp och utdrager det ägghvitartade ämnet med tillhjelp af det bakre, smala kloparet. Detta är det märkligaste exempel på instinkt, som jag någonsin hört omtalas, äfvensom på en afpassning i kroppsbygnad mellan två föremål, hvilka skenbarligen stå så långt från hvarandra i naturens ordning, som en krabba och en kokospalm. Birgos är i rörelse om dagarne; men hvar natt påstås han göra ett besök i hafvet, tvifvelsutan för att fukta sina gälar. Ungarne kläckas likaledes och lefva någon tid på kusten. Dessa krabbor bebo djupa hålor, som de utgräfva under trädrötterna, der de samla betydliga massor af
