Sida:En saga om en saga 1917.djvu/237

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
233
LUFTBALLONGEN

skratta alldeles ohejdat, säger Lennart med många avbrott för skrattsalvornas skull: »Mor lade en kyckling i matsäcken, som hon gav oss, då vi reste hemifrån.»

Far rätar upp sig, ser på pojkarna, vill tala, men finner inga lämpliga ord. Han rätar på sig än mer majestätiskt, ser med största förakt på dem och går utan vidare in i sitt rum.

⁎              ⁎

Far har kommit underfund med hur händiga gossarna äro, och han begagnar sig av detta för att slippa tjänare. Om morgonen sänder han Lennart ut i köket för att koka kaffe och låter Hugo duka frukostbordet och hämta bröd hos bagaren. Efter frukosten sätter han sig på en stol och ser på hur gossarna bädda upp sängarna, sopa golven och elda i kakelugnarna. Han ger oupphörliga befallningar och sänder dem från det ena göromålet till det andra bara för att visa sin makt. Då morgonstädningen är över, går han ut och är borta hela förmiddagen. Middag låter han dem hämta från en matlagningsskola i närheten. Sedan lämnar far gossarna för kvällen och fordrar inte mer av dem, än att hans säng skall stå bäddad, när han kommer hem.

Gossarna äro således ensamma nästan hela dagen och få sysselsätta sig med vad helst de önska.

Ett av deras viktigaste arbeten är att skriva till