skridskofararna om varandra som myror, då deras stack har blivit skadad, ändå längre ut synas enstaka svarta punkter, som glida framåt i blixtsnabb fart.
Gossarna sätta på sig skridskorna och blanda sig med skridskofararna. De åka mycket väl, och då de med full fart ila utåt isen, få de färg på kinderna och glans i ögonen, men inte en minut se de glada och sorglösa ut som andra barn.
På en gång, då de göra en vändning in mot land, få de se något mycket vackert. En stor luftballong kommer från Stockholmshållet och driver ut mot Saltsjön. Den är randig i rött och gult, och då solskenet faller på den, blänker den som en eldkula. Gondolen är smyckad med en mängd brokiga flaggor, och som ballongen inte far särdeles högt, syns det livliga färgspelet mycket väl.
Då gossarna få se ballongen, uppge de ett rop av glädje. Det är första gången i sitt liv, som de se en stor ballong segla fram genom luften. Den är mycket vackrare, än de ha kunnat föreställa sig. Alla de drömmar och planer, som ha varit deras tröst och glädje under många svåra dagar, komma tillbaka till dem, då de se den. De bli stående för att kunna observera hur tåg och linor äro fästade, och de lägga märke till ankaret och till sandpåsarna på gondolkanten.
Ballongen stryker med god fart fram över den isbelagda fjärden. Alla skridskoåkare, små och stora om varandra, störta skrattande och hojtande emot den, då den först visar sig, och styra sedan efter den. De följa den utåt havet i en lång,
