föret och tillät inte, att hon gick i någon backe. När de hade kommit fram till Stormyra, satt han länge i stugan och talade med Helgas föräldrar och berättade hur nöjda han och mor Ingeborg hade varit med henne. Det var bara därför, att de nu inte mer behövde så många tjänare, som de måste sända hem henne. Hon hade fått gå, hon, som var yngst. De hade tyckt, att det var orätt att göra sig av med någon av dem, som voro gamla i tjänsten.
Erland Erlandssons tal hade åsyftad verkan, och föräldrarna gåvo Helga ett gott mottagande. När de hörde, att hon hade fått så stora beställningar, att hon kunde livnära sig med vävning, voro de nöjda, att hon stannade hemma.
IV.
Gudmund tyckte, att han hade älskat Hildur Eriksdotter ända till den dagen, då hon avtvang honom löftet, att Helga skulle flytta från Närlunda. Åtminstone hade det dittills inte funnits någon, som han hade beundrat och aktat högre. Ingen ung flicka hade tyckts honom kunna ställas vid sidan av Hildur, och han hade varit mycket stolt över att han hade lyckats vinna henne. Det hade varit honom behagligt att tänka sig framtiden tillsammans med henne. De skulle bli rika och ansedda, och han kände på sig, att det hem, där Hildur styrde, skulle bli gott att leva i. Han tyckte
