Lössn, Oohl, Symbolum, kännetekn i strijd. Så kunde Symb. apostolicum kallas apostla-lössn eller de Christnas lössn, eller oohl; item Lössn, renson.
Wakenhuus för wapenhuus, Atrium seu Vestibulum templi, in qvo rustici baculos reponunt, ex procul dubio alii etiam sua arma ibi sub sacris deposuerunt.
Träda åkern, taga op’n af träde, colere agrum, »han träder i åkern». En träs-åker, som ligger i träde, är den som folk ok fä träder på, ager. Åkerträdning består uti rista, plöija, åldra, wältra. »Får jordäganden träddan åker, gifwe Trädes-lön». L. L. 22 Ca: Jord B:
Rätt sols, mäd solen. Ansols, moot solen.
Fahr-wäg, »store fahr-wägen», strok-wägen.
Fix för god.
Tilwälla sig, tilmäta, tilskrifwa, til-ägna.
Wählnas, förwänta, at en ska gee deg något. »När du kommer från marknan, wählnas alle marknads gods».
Huxa, hoxa. 1. betänkia sig, fara hijt ok dit mäd hogen, göra reflexioner, huxa sig om. 2. sij på en mäd begärlige ögon. En pijga såg en gång på en wacker gosse så stint ok stadigt mäd åtrånde ögon, at Goss’n swijmade åf. Då en gumma i Huset däd märckte, gaf hon pijgan en örfil, säijandes: »hwi står du ok huxar Goss’n ?»
Ligga för fä-foot, derelictui esse; »den ängen, den åkern, den tomten ligger för fä-foot», neglecta, desertus.
Timla öfwer ända af tumla. Stiernhielm brukar dimlar.
»Stoor fara stood ditt skepp, o Swea, när din mast,
Gustaf hin store, dimlad’ öfwer bord ok brast».
Engd, plaga, tractus, »i den Norske Engden».
Nägd, Vicinia, »i hela den nägden».
Seger-steen, magnet. Stiernhielm wille dä skul heta Segel-steen. af seglande, som på Hollänska. Men säg man segersteen, som swensken säger, om du är en swensk.
Slijk tycks komma tåf des-lijk. Boon brukar mycki slijk för sådan. »Slijk en wacker kär» i en min wijsa.
»Rätt slijk förändrings laag är Jorden undergifwen,
snar är hon Jord ok snart til gräs ok örter worden».
Uti omilde böner brukar man: Gud skänne; tycks wara tåf skand, Tysken: Schand. Wij ha bytt n i m: skam, skämma,
