Tompiss, Tomtebiss, Tomte Gubbe.
Syna, hålla syn.
Ståltas.
Nattståndit Öl eller Wijn, däd som har stått öfwer natten. Så kunde man göra åhr-ståndit. »När din book är åhr-stånden, lätt gå ut henne»!
Körkiefred, Tingsfred, Qvinnofred, hemfred, stugufred.
Tungmodig, tunglynt.
Lag har i Swenskan förfärli många bemärkelser: 1. Lex, Lagbok. 2. Sätt, modus: gott lag mäd sig (Gall. air, mine), gott handlag.
Stöflad, bespårad, gestiefelt, gespohret, ocreatus, botté, som skodd, klädd.
Därest kan man säija så wäl som hvarest.
Hwarföricke? wil iag gör’ til et oohl som qvidni? hwarföricke? hvarför så skrifwa: hvarföre icke; samtåcke: hvarförinte.
Werts. Man säger ingenwerts, någonwerts, så kunde man ok säija: »han flög Himmel-werts; hennes tankar stå Himmel-werts; han droog åf skoogwerts, siöwerts» i ställe för: til himmelen, til skogen, til siön. Dä-här werts är dä samme som versus på latin: versus coelum af verto; på Swenska i ställe för wert säger man wetta: »dörren wettar nårr-åt», Jauna septentrionem spectat; »fönstret wettar åt gatan»; däd är inte lofgifwit efter Lagen, at ha någo fönster på den wäggen, som wettar in i grannens gåhl, med mindre grann’ sielf will tillåtat, eller dä så af ålder är bygt wordet.
Ord-knyte af:
Snöhwijt eller snönde hwijt, beckswart, kohlswart kohlnde swart, steendöd, steendöf, ijskall ok ijsende kall, ill-rö för ell-ro illn’de rö, stocklaat stockende laat, hund-laat, is’nde laat, fräsande sticken, flint-håhl, stock-mörckt, stock’nde [mörckt], gling-haal eller glingande haal ijs, reen som gull, fijn, ill galin, willende gulld, willande siön, stoore-hole-siön, hufwugalit öhl, maag-starckt, splitter-naken, splinter-naken, spillerste-naken, spillerste-ny, siu’-heet, siudande heet, lungande wåt, för brinnande lifwet, stå på resande foot, fästepänning, staggpänning, stadge-pänning, städia folk; bolfast man (säger Lagen Bool fundus, mensa; Prästbool, Klockar-bool) nu säger man boofast. Willfrämmande kalla somlige de främmande, som inte mycki eller ofta umgås i ett huus; »där ä främmande men ingen willfrämmande». I flygande, »alt går i flygande sin koos». Torr som ticka, trind som en båll, bleek som ett lijk; lijkbleek hy; styrkie-rijk; kom ki we glase’;
