Sida:En svensk ordeskötsel.djvu/59

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
31
metaforer i svenskan.

Kaarda är egentligen rensa ullen, reda ullen, walka på kardor, som häckla är ränssa lijn ok hampa. Kunde lämpas til andre ting, som undergå någon skärskådan eller skarp examen. »De ha så häcklat till honom därinne, haft’n på häcklan, kaardan», rätt som man säger »skura en, skura til en».

Skäfta är göra skaft på en redskap, knijf, yxa etc., item skäfta Lijn, slå bort agnorne; »skäfta oohl, skäfta sine wapn mot Fijenden».

Skärpa pännan, om då man gör sin flijt i skrifwande.

Klyfwa findere; här är inte den förste, som har klyfwit ded ordet.

Flöga, flöija: »äger man otamt fä, thet gärdangård bryter eller öfwerflöger». Så kunde säijas: »öfwerflöga förnuftet ok förbund, ährbarheten, lagen» etc., »öfwerflöga den plickts-gård, som Eed ok ämbete har gärdat.»

En flög, flagga.

Bundin. »Tå är by gatubundin». Barnebundin, Mann-, Hustru-bundin, Huus-hålls-bundin.

Röste.

Rapphöns. »Man måste wäl åldra neer sitt korn, ty på åkrarne äro så månge Rapp-höns».

Drucken af affecter kunde wackert säijas på Swenska: drucken af roos, af smicker, drucken af lycka, galenskap.

Förryckt kallas den, som af läsande har blidt tokot, men hvarföre af läsande allen? Kan man ok icke blij tokot af annat? Bruk då förryckt som Fransosen brukar emporté ok Latinerne impos sui eller impos mentis, den som inte weet til seg, den som inte rår med sitt sinne, sig sielf eij mäcktig, »blij förryckt af ähre-soot eller sammansnärd af ambition, af girighet, af en skönhet, af wrede, af kärlek» etc.

Härftrå, härfwa, »får intet igen herwetrån», nystan. Rede-tråd. »Dä-här wäsende är så bryllat, at man inte kan finna någon redetråd deri. »Den härfwan är så snärd, at man inte får igen nån härftrå.

Tråsända. »Den som nu hade Ariadnes tråsända, til at ledsaga sig ur denne Labyrinthen.»

Ledstång. »Jag ha knapt hittat opför den trappan, om jag inte hade haft Ehr ledstång wid handen».

Spång, smäck. Dygdens wäg är en smaal spång eller en smäck emellan twå odygders oländiga swalg eller afgrund, en på hvarder sijdan.

Dygdens wäg är smal — en smäck,
Däraf man faller så snart — — —