Wijd samme Tijd har ’Konung styrelsen’ wurdti skrifwen i Swerje, männ dess mästare har inte satt sitt namn däruti; är wist nog, at han en dråpelig Lärd ok klok man har warit; illa, at han inte har skrifwit nå meer.
Uti det fiortonhundrade seculum, som war så kinkot som något skulle kunna wara för de främmande Herskapens skull, war däd bästa som skedde, at Lagen blef öfwersedd ok bekräftad af Kung Christopher, bördig af Beijern, Kung Eriks från Pommern systerson.
Imillan femton ok sextonhundra war dä inte minder willerwalla, emädan någre krushufwun in-omlans ok de Danske utan ifrån så länge foore ok förwirrade landet, til dess at
iag menar Syndfloods Tijderne, tycktes wille kom’ igän, då all ähra ok redlighet, inte under om studier, lag ok rätt, låg nedre; til dess den Swenske Moses ok Iosua, Gustaf den förste, ur dän där Egyptiske Träldomen sitt Fädernesland frälsade ok näst Guds bijstånd af Högden kom Tyrannen til at fly ok Guds ord ok lag ok rätt at blij i Landet. Åhr 1554, om iag mins rätt, blef den förste Swenske Bibel tryckt i Upsala, verterad af Laurentio Petri, Ärki-Biskop i Upsala, ok hans Broor Olaus Petri, Körkiherde ok tillijka Stadssecreterare i Stockholm. De här Brödren hade studerat i hoop mäd Göstaf Erikson (som seen Kung Göstaf) i Wittenberg i Saxen, intagit med honom af Luther sielf den Evangeliske läran, derföre de ok stoge wäl hoos kungen. Ok blefwe satte i Iohannis Magni ok Olai Magni ställe, di som af halstarrighet wille spänna moot kungen, ty däd war Iohannes Magnus, som sade åt Kungen öfwer boohlet: min Majestet dricker Ehrs Majestet til; då swarade Kungen: min Majestet säger, at ni sätter Ehr bätter neer. Därefter blefwe desse Himmelstormande högmodige Iättar af Iupiters dunder ok Thor-åk så nederslagne, at de bägge flycktige hölle sig uppe nu där, nu här i Werden, nu i däd Tridentinske mötet, nu i Dantzig, nu i Rom.
För’n de drogo ur Swerjet, toge de en hoop skrifter ok documenter mäd sig, hvilke de sedan sammansatte ok giorde böcker af. Ok som man sällan in i Landet sijr, hwad där märk- ok skrifwärdigt finnes, för än man af de främmande frågas, så skedde ok dem. När de, ehwar de wore ok fore, blefwe åtsporde om Norske Werdens egenskaper, för-anleetes de at tänkja mehr där efter ok författa sådant skrifteligen. Ok måste man bekänna, at de ett par
