Klyfwa luften är låta liuda, klinga, findere.
I min Bibliske Werd:
O hugnefulla röst, o liufwe röst, dess lijke
än aldrig klufwit haar täd Echos hwälla rijke.
Minutier will jag kalla minuter, efter minut betyder en lijten deel af tijman. »Hwem kan så just ackta alla minutier eller minuter?»
Den seden at dricka den närwarandes skål eller sundhet är ny i Swerje.
- Ur Fransyskan.
Le coeur bien [placé], wäl hjertlagd, hiärtat wäl plassat.
L'ame bien placée, hafwa siälen wäl plassat, Esprit.
Wäl förstått, wäl inbillat bien imaginé, entendu. Timbré wäl eller illa timrad hierna.
Inte beer iag, at du ska säija: däd gör kallt, däd gör warmt, il fait froid, il fait chaud; Iag har kallt, j'ai froid, j'ai chaud, iag har warmt; approchez vous de moi, nalkens Ehr från meij; approcher du feu, nalkas från El'n.
- Ur Tyskan.
Tyskan ok Swenskan äre i grund alt ett språk, som däd synes. Om en wille resa ifrån Norrbåtten genom Norland, Helsingland, Gestrikland, Upland, Sörmanland, Götha rijke, Danmark, Holsten, Hamburg, Nederland, Tyssland alt op i Swiss, skal han finna, hur småningom munnlaget förandras i samma spår, ok fast han stundom byter om hele orden, sijr han lijkwäl en omwäxling, som alti blijr innom sin krets. At disputera hvilket-dera är kommit af däd andre: Swenskan af Tyskan eller Tyskan af Swenskan, är fåfängt, efter de äre ingendera tåf hvar-ann; de äre både systrar, hvars Faar ok Moor äre längst döde. Nok af, at wij kunne fritt ta den ene tåf den andre, hvad som wij behage. Systrar ok syskonbarn måtte låna hvar ann deras arfgods.
Fota fussen; »han har ingen grund eller grundwahl som han kan fota på», är fästa sin foot, el. kortare: »han har inte footfäste»; »at få dess bättre foot i landet, fast foot».
Bringa är nu förswenskat.
Däd befaller mig wäl 'för behagar', Es gefält mir.
bahna wägen säges af Tyskan.
Längst för 'mycke länge':
»Wår längst förfallne kropp
Skal stå af jorden opp.»
