Sida:En warnande Röst.djvu/5

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 5 —

skola blifwa ditt sällskap, och den förbannelse, som du så ofta påkallat, skall i fullt mått komma öfwer dig.

Många ohelga Sabbathen. Allmänna Gudstjensten förkunnas, och dagen förnötes på krogen, i lättja, i nöjen, i werldsliga göromål, i besök och emottagande af besök. Är det så man bör hålla hwilodagen helig? Gud bestämde sjunde delen af tiden till sin dyrkan, det will säga, till din egen själs största angelägenhet. Om du röfwat ifrån Gud hwad Honom med rätta tillkommer, om du wårdslösat den wigtigaste omsorgen; hwad bör du wänta dig på redowisningsdagen, då du skall träda fram för den Allsmägtige och Rättfärdige Domarens ansigte?

Gud har i 7:de Budet befallt: Du skall icke stjäla. I menniskans syndfulla natur ligger en häftig kärlek till sig sjelf, ett starkt begär till jordiska egodelar och förmåner. Hjertat upptändes lätt af åtrå att med wåld eller list, uppenbarligen eller hemligt, på ett finare eller gröfre sätt, genom slughet och förslagenhet, stundom under sken af rätt och billighet, tillegna sig och göra till sitt, hwad som är andras. Man kallar dem grofwa tjufwar, som bryta sönder lås, dörrar, skåp, kistor, för att borttaga andras gods, och borgerliga lagar straffa dem. Men det är ock, i Guds ögon, stöld, om man i handel och wandel beswiker någon; om waror, penningar, mått och mål äro sämre och ringare än de borde; om man skinnar och utsuger sin nödställda nästa; om man tager mutor; om man är bedräglig emot Fädernesland och Öfwerhet; om man undansnillar skatt och utskylder. Tänk efter, om du icke kännt denna tjufwaakt i ditt hjerta. Bed Gud om nåd att kunna dämpa dessa syndiga begär i sin början, bed om ett hjerta, som gerna älskar och tjenar sin nästa. Ty inga orättfärdiga,