Sida:En yankee vid kung Arturs hov 1916.djvu/312

Den här sidan har korrekturlästs

308

tiotusen man bakom sig — vad jag hade att tänka på var, att såvitt som möjligt betrygga er återkomst. Själv kunde jag vara trygg — ingen var angelägen att lägga handen på er favorit. Och därför gjorde jag så här. Från våra verk utvalde jag alla de män — gossar menar jag — på vilkas trohet jag under alla förhållanden kunde lita. Jag sammankallade dem i hemlighet och gav dem deras instruktioner. De äro femtiotvå till antalet — ingen yngre än fjorton år, ingen äldre än sjutton.»

»Varför valde ni gossar?»

»För att alla de andra voro födda i en vidskeplig atmosfär och uppfostrade i vidskepelse. Den har trängt in i blodet och i märgen på dem. Vi inbillade oss, att vi genom vår kultur fördrivit den och de trodde så själva, men interdiktet väckte dem som ett åskslag. Det uppenbarade dem för dem själva och även för mig. Med gossarna förhöll det sig på annat sätt. De som varit under vår ledning från sju till tio år ha ingen kännedom om kyrkans skräcksystem, och det var bland dessa jag fann mina femtiotvå. Mitt andra schackdrag var att göra ett hemligt besök i Merlins grotta — inte den lilla utan den stora —»

»Jag förstår — den där vi inrättade vårt första elektricitetsverk då jag förberedde ett under.»

»Alldeles. Och som det undret då icke ansågs nödvändigt, tyckte jag, att det kunde vara skäl att nu draga fördel av materielen. Jag har i grottan vidtagit åtgärder för en belägring —»

»En god idé, en förträfflig idé.»

»Ja, jag tror det. Jag har där satt fyra av mina gossar på vakt — inne i grottan, där ingen kan se dem. Ingen kunde bli skadad, som höll sig utanför, men om någon försökte stiga in — det var nog rådligast att låta bli det! Och så gick jag ut bland kullarna och blottade och avskar de hemliga trådar som förbundo ert sovrum med de trådar som gå till dynamitförråden under alla våra stora fabriker, kvarnar, verkstäder, magasin m. m. och då det led mot midnatt gingo jag och mina gossar ut och satte den tråden i kontakt med grottan och det är ingen mer än ni och jag