och opåkallat. Sanningen är den, att ingen gentleman bär sig så åt — fastän jag — nåja — om jag skulle bekänna sanningen —»
»Möjligen hade hon —»
»Bry er inte om henne — jag säger er ju att jag inte på ett begripligt sätt kan förklara henne för er.»
»Vare det som eder gott synes. Sir Gawaine och sir Uwaine gingo då fram och gjorde honnör för dem och frågade dem varför de på detta sätt kränkte skölden. Ädla herrar, sade ungmörna, det skola vi tala om för er. Det finns här i landet en riddare, som äger denna vita sköld och han är i sig själv en ganska tapper man, men han hatar alla damer och högborna kvinnor och därför kränka vi på detta sättet hans sköld. Jag skall säga er, sade sir Gawaine, att det anstår illa en god riddare att förakta alla damer och högborna kvinnor, men det kan ju hända att fastän han hatar er, har han någon anledning därtill, och det torde hända, att han annorstädes älskar fina damer och högborna kvinnor och att han älskas tillbaka av dem och om han är en så tapper man som ni säga —»
»En så tapper man — ja, en tapper man skall man vara för att behaga dem, Sandy. En man med huvud fästa de intet avseende vid. Tom Sawyers — John Heenan — John L. Sullivan — skada att ni inte äro här. Inom tjugufyra timmar skulle ni ha era ben under Runda bordet och ett ’sir’ framför era namn; och inom ytterligare tjugufyra timmar kunde ni omskapa de gifta prinsessorna och hertiginnorna vid hovet. Sanningen är den att hovet består av en samling ytligt polerade komantscher och där finns inte en enda kvinna som ej är färdig att om en man bugar sig för henne desertera till den vildbasare som bär det största antalet skalper vid sitt bälte.»
»— om han är en så tapper man som ni säga, sade sir Gawaine. Vad är hans namn? Sir, svarade de, hans namn är Marhaus, kungens son av Irland.»
»Son till kungen av Irland, menar ni; den andra formen är meningslös. Och var nu försiktig och håll stadigt i, ty vi måste sätta över det här diket… Se
