259
kommer man icke fram, man uträttar ingenting. Nej, man måste förstå människor och kunna leda dem. Och politiken är icke en strid mellan grundsatser, utan mellan intressen. Och det starkaste intresset segrar altid. I det fallet är jag komplett Darwinist.
— Det har altid förvånat mig, sade Grane. Du är ju så liberal t, ex. i religion.
Randers smålog och kastade en blixtsnabb blick öfver på Norström, som genast yttrade:
— Det är något mycket vanligt. Jag finner ingenting underligt i denna förening.
— Nej, sade Randers, uttalande alla orden med en lätt betoning. Religionen är en privat sak som endast rör mig själf. Men i mina politiska åsigter bestämmer jag mig i och med det samma för den stälning, jag kommer att intaga till det samhälle, jag lefver i.
Norström såg på klockan och reste sig upp, tillkännagifvande, att han ej kunde stanna längre.
— Får jag lof att komma i morgon? sade han till Randers.
— Ja, när du vill. Jag är hemma hela förmiddagen.
När han gått, kastade sig Grane på chaislonguen och lade upp benen.
— Norström och jag ha varit skolkamrater, sade han. Men jag vet inte … jag känner mig
