Lag. meþ, mæþer, Run., Got. miþ, Gotl. Lag. miþ, meþ, Isl. með och fornspr. meðr.
styrdin, styrdi'n för styrdi han, är en sammandragning af verb med pron., hvilken, ehuru icke tillhörande den äldre Isl., likväl temligen tidigt måtte hafva fått inträde i Svenskan. Det är dock oftast pron. såsom objekt, som vidhänges verbet, t. ex. Rimkr. s. 55 r. 25 "The förde'n til Stockholm och sätte'n ther". s. 101 r. 10 "Vtan hedra'n och ähra'n i wara daga". Deremot är det vida sällsyntare att derstädes finna pron. såsom subjekt på dylikt sätt förenadt med verbet, t. ex. s. 74 r. 24 "Tog hade'n mera hemma, än hande sände tijt", s. 132 r. 4 "Wore't en Hedning, thet wore honom ledt!", s. 167 r. 27 "Med thet Gull sampnad'en tha". Detta bruk var en tid, särdeles i slutet af 17:de och i början af 18:de årh., temligen gängse äfven bland bättre författare; men med v. Dalin och allt sedan, har det varit i jemt aftagande, samt har nu helt och hållet försvunnit ur det mera vårdade skriftspråket. Uti det dagliga talet deremot och särdeles hos menige man, nyttjas slika sammandragningar ännu ganska mycket och med ännu större frihet än fordom. Troligen är likväl Värmeland (jfr. Björkman Beskrifn. öfv. Werml. D. 1, ss. 24—41) det landskap, der detta bruk är som mest i svang, t. ex. Har'n fått'et å'na?, Tog'o'na'nt'?, tog hon henne intet?
rikiena är tydligen tryckfel för rikena, och detta står antingen för rikeno, rikinu, eller ock är det en öfvergångsform derifrån, samt är (styrdt af styrdi) dat. sg. n. med art. utaf riki, Isl. ríki, rike. Öfvergångsformen rikena såsom dat. sg. förekommer ofta i skrifter från 14:de och 15:de årh., t. ex. i Had. Rimkr. s. 24 r. 24 "En thera skulle Rijkena styre", s. 54 r. 11 "the Edla Herra i Rijkena bodde", s. 173 r. 1. "Sitt Radh aff Rijkena alla) (sammankalla"; äfvenledes s. 68 r. 7 "I tridie lagena wart han saar". Ja, ännu i dag hör man ofta omtalas "de stilla i landena", Isl. í landinu. Den
