öfvergång från n till l, som i Vetal till Vitana, måtte vara högst sällsynt, om han ens någonsin funnits.
Tillägg.
Sedan allt det föregående af denna afhandling för fyra månader sedan var skrifvet och det första arket tryckt, blef mig af Amanuensen vid K. Biblioth. i Stockholm G. E. Klemming vänskapligen meddelad kännedomen om ett litterärt fynd, som för närvarande ämne är af icke ringa interesse. Hr K. har nämligen varit lycklig nog att till ofvannämnda bibliothek förvärfva Elai Terseri[1], hittills okända, svenska öfversättning af Joh. Magni Hist. de omn. Gothor. Sveonumque Regibus, hvaruti tillika förekommer en öfversättning på vers af hela Eriks-Visan. Denna märkeliga öfversättning är gjord alldeles oberoende af Schroderi tryckta text, då hon tydligen blifvit fullbordad åtminstone nio år före denna. Härom vittnar ojäfaktigt, att hon befinnes vara dedicerad till ”Gustavum Adolphum Regni Sueciæ hæredem et designatum regem”, hvadan hon således icke kan vara yngre än år 1641, K. Carl d. IX:s dödsår. Af dessa omständigheter följer således, att denna uppteckning af Eriks-Visan, ehuru visserligen endast en öfversättning, dock är den äldsta svenska, hvars ålder, åtm. närmningsvis, med gifna årtal kan bestämmas.
Liksom jag ofvanföre (s. 4) sökt ådagalägga, att icke den hos Schroderus införda fornsvenska Eriks-Visan är en
- ↑ Jfr. Warmholtz Bibl. Hist. Sv.-Goth. N:o 2498 (D. V ss. 43, 44): ”P. Schenberg uti sin Utförl. Berättelse om Stångebro-Slag, Norrköp. 1733 in 4:o p. 11 anmärker, at det blifvit M. Elof Engelberti Terserus, Probst och Kyrkoh. i Lixan, af Hert. Carl pålagt, at på Svenska öfversätta Joh. Magni Historia, för hvilket han årligen, til en behagelig tid, skulle upbära af Biskopskulla Kyrko-herberge 48 T:or Spannemål;” — Det är emellertid påtagligt, att det just är detta länge undangömda arbete, som ändteligen blifvit framhafdt ur mörkret.
