Sida:Eriksvisan - Ett fornsvenskt qväde, behandlat i språkligt avseende (Säve C. 1849).pdf/64

Den här sidan har korrekturlästs


57

öfversältning af Joh. Magni latinska, utan att förhållandet snarare är det motsatta, — på samma sätt framstår det ock som gifvet, att den nu sist funna öfversätlningen, den Terseriska (att jag må kalla den så), icke härrör från nyss omtalade Joh. Magni. Efter anställd jemförelse emellan alla dessa tre uppteckningar, blifver fastmera alldeles påtagligt, att Terserus, med förbigående af den latinska, endast följt det original, som man finner sednare vara tryckt hos Schroderus, eller åtminstone en dermed ganska nära öfverensslämmande uppteckning. Detta förhållande kan icke undgå att ganska mycket bestyrka Schroderi trovärdighet i denna sak, samt taga honom i försvar mot den beskyllningen, att han, förledd af en föga prisvärd svenskhetsifver, år 1620 skulle hafva hopdiktat en fornsvensk öfversättning, hvilken han utgifvit för att vara originalet till den, af lika fåfängliga bevekelsegrunder och redan 80 år förut, af Joh. Magnus understuckna latinska öfversättningen. När den Terseriska försvenskningen sålunda bidrager till att borttaga den skugga, som i detta afseende kunnat kastas på dessa bägge den svenska historiens veteraner, så måste hennes upptäckande och framdragande i ljuset vara så mycket välkomnare och vigtigare för hvarje vän af Sveriges fornhäfder. I språkligt afseende är det likaledes icke utan sitt interesse att med den nysvenska öfversättn., som, utan all vetskap om den äldre, i detta lilla arbete blifvit försökt, jemföra den minst 237 år äldre gammalsvenska; som här nedanf, ordagrannt aftryckes[1]:


  1. Sedermera har Hr Klemming erhållit kännedom om ännu ett exemplar af Terseri öfversättning. Det finnes sedan längre tid på Kaflås i Vestergötland; egaren Hr Frih. R. Essen har benäget meddelat en afskrift utaf Eriks-Visan. Den instämmer likväl så noga med den här meddelade, att dess särskilda aftryckande är öfverflödigt. Ett och annat ovigtigt ord är likväl ändradt el. liksom förbättradt, och stafningssättet tyckes vittna om en något sednare tid. Endast de märkligare afvikelserna i Kaflås-handskr. upptagas derföre i noterna till aftrycket af K. Bibl:s hskr. af den Terseriska öfversättningen.