öfversättningen orden Vætalum och Suþer-land återgifvits med Juthland och Danmark, samt att Gøta kunungi blifvit omskrifvet med de Swenskom, får väl tillskrifvas tidehvarfvets föreställningssätt.
Utom Terseri och Schroderi öfversättn:ar af Joh. Magni Hist., lär det dessutom funnits åtm. 3:ne andra, och uti dessa borde man alltså äfven (om de alla återfunnos) kunna hoppas att få se Eriks-Visan. Men den enda qvarvarande, uti hvilken hon förekommer, har vid Eriks-Visans blifvit behandlad på ett helt annat sätt. Dessa tre öfversättningar hafva varit: — 1) En, som blifvit gjord af Kon. Erik XIV, men som på sednare tider ingenstädes återfunnits. Warmholtz anf. st. s. 43 innehåller härom: ”Uti Catal. Libr. qui in Hist. & Antiq. patriæ sub imp. Caroli IX publicati sunt p. 25 berättas, at K. Erik XIV i sit Fängelse på Örbyhus förfärdigat en Svensk Uttolkning af Joh. Magni Hist. med några Latinske Verser öfver hvar Konung[1]. Detta Msct. hade Hert. Carl, efter åt Sveriges Konung, fåt om händer och förvarat; men det var sedermera kommit til Kon. i Pålen Bibliothek, derifrån R. R. Hr Claes Rålamb tog det med sig til Sverige, och skänkte det til Antiqvit. Collegium”; — 2) En öfversättn. af obekant hand (omkr. 1620), finnes på K. Bibl. i Stockh. med gammal signatur D. 11. Olyckligtvis saknas just sjelfva början, och sål. äfven Eriks-Visan; — 3) En särdeles fri öfversättn., hel och hållen på vers, af Jonas Petri Base, daterad 1586 och tillegnad Gustaf I:s Änka Catharina. Eriks-Visan tyckes här vara en sammandragen bearbetning af Mindre el. Lilla Rimkrönikans ord (jfr. s. 6 ofvanf.) och af den utförligare Schroderiska texten. Handskriften finnes i friherrl. Rålambska boksamlingen, är i 4:o och
- ↑ Då äfven Terseri öfversättning har Latinska verser för hvarje konung, utan att sådana finnas i originalet eller någon af de andra tolkningarna, skulle man nästan vara frestad att antaga, att Carl IX meddelat broderns försvenskning åt Terserus, samt att således de Latinska verserna möjligen kunna vara ett den kunglige fångens verk.
