Ännu en tredje form af kastträet begagnas i det sydligaste Grönland och på ostkusten till ernangnaken eller vingharpunen; denna form har i den öfre smala ändan en tapp liksom fågelpilkastträet, och denna tapp passar in i en fördjupning i harpunens bakända mellan benvingarna; i den nedre ändan af kastträet nära handgreppet är det däremot ett eller till och med två hål, som passa in på bentappen på harpunskaftets sida, liksom ofvanför är beskrifvet.
Fågelpilkast.
När harpunen eller pilen skall kastas med kastträet, antingen nu detta är af den ena eller andra formen, gripes det om handtaget och föres tillsammans med vapnet i vågrät ställning bakåt till kast, men i det man nu med kraft åter för det framåt, skiljes dess nedre ända från pilen eller harpunen, medan man med den öfre ändan, som fortfarande passar in på sin tapp eller knapp, slungar vapnet framåt till ett betydligt afstånd och med stor säkerhet.
En utomordentligt enkel och verkningsfull uppfinning.
Förutom de här nämnda vapnen har eskimåen
