liggande bak på sin kajak, när han går på fångst, en knif med ett skaft på omkring 1,20 meters längd och ett omkring 20 cm. långt, spetsigt blad. Denna användes till att ge sälen eller det fångna hafsdjuret den sista dödande stöten. Dessutom har han en mindre knif liggande framför sig på kajaken; den användes bl. a. till att sticka hål i sälen för att däri anbringa benstyckena af den bogserrem han alltid för med sig och hvarmed sälen fastgöres vid kajaksidan, när han skall bogseras. För detta ändamål för han också med sig en eller flera bogserblåsor, som äro att blåsa upp och fästa vid sälen, för att han skall hållas flytande.
Harpunkast.
För att göra beskrifningen fullständig bör också nämnas den benknif, som hör med till kajakutstyrseln, isynnerhet om vintern, och som hufvudsakligast brukas till att skrapa isen af kajaken med.
Af nedanstående teckning kan man bilda sig en föreställning om, huru alla vapen äro anbragta på kajaken, när denna går på fångst.
Men det viktigaste af allt återstår ännu, och det är en beskrifning af själfva kajaken.
Denna har invändigt en stomme af trä. Denna stomme, hvarom man, som jag hoppas, af teckningen kan bilda sig en föreställning, gjordes förr i tiden alltid
