— 21 —
där bor en främmande general. Patruller ströfva genom alla gator. Stadens borgare förbjudas vid dödsstraff att titta ut efter klockan 7. Operahuset och Operakällaren ha i en hast inredts till sjukhus, sedan man märkt, att utrymningen af Serafimerlasarettet och Sabbatsberg icke var nog för de sårade. Baren å Rydberg är förvandlad till högvakt. På Grand Hôtel och Royal bo idel fientliga officerare; i stora salen har kommissariatet ordnat sina bord i långa rader och i Bolinderska huset är krigsrätten. Skolorna användas till kaserner och barnen få hålla sig hemma. Öfver Gustaf Adolfs torg och Norrbro rida främmande kavallerister i gråa vapenrockar och med gevär öfver axeln. I Kungsträdgården är en artilleripark uppställd, och kanonvagnarna ha kors och tvärs skurit djupa spår i rabatter och planteringar. Det ser ut som på Place de la Concorde efter preussarnas inryckande i Paris. Hela lass af hö tömmas kring Karl XII:s staty, där några hundra hästar ständigt hållas i beredskap. Tid efter annan ledas de fram till Molins fontän för att dricka.
Boksynta kommissarier genomsnoka våra dyrbara arkiv och offentliga samlingar för att »rädda» allt det värdefullaste — alldeles som under Napoleons fälttåg i norra Italien. Stockholms stadsfullmäktige, med dess myndige ordförande i spetsen, få order att dagligen leverera allt, som behöfves för de främmande truppernas underhåll. Att vägra båtar föga. De hundra f. d. tyrannerna vända sig till köpmanskåren, som utan ett öres ersättning måste tömma sina lager. Bankir Gyllenhake disponerar för sig och sin familj ett af sina femton rum. Han får bo hvar mot villkor, att han dagligen serverar ett antal officerare en finare middag, där smällkorkarna hagla och de äldsta årgångarna tömmas i botten. Grosshandlar Kaffekvist får bo i köket under samma villkor. På kontoret har han inte att göra, där härja soldater, och lagret är läns.
Alla fabriker stanna, all handel och industri upphör, det dagliga lifvets maskineri stoppas på alla punkter. För export lastas icke längre några varor i hamnen. Alla hamnarbetare måste lydigt och utan betalning lossa de lifsförnödenheter, som
