Hären.
Huru böra nu dessa båda hufvudgrenar af försvaret vara organiserade för att kunna lösa sina uppgifter?
Vi lekmän behöfva icke och kunna icke tränga in i alla detaljer af detta spörsmål, ty nu för tiden har både härens och flottans organisation växt ut till ytterst fint och mångsidigt utvecklade vetenskapsgrenar, som kräfva ett djupgående och allvarligt studium. Men hvarje ärlig valman, som icke är en charlatan och som icke drifves som en rö af partipolitikens vindar — och i ändå högre grad hvarje folkvald representant i riksdagen, måste ha fullkomligt klart för sig de allmänna grunder, på hvilka vårt försvar bör byggas, för att i verkligheten vara ett betryggande försvar. Ty om ett väsentligt antal riksdagsmän icke grundligt satt sig in i den viktigaste af alla de frågor, som dryftas i kamrarna, då kan en öfverväldigande del af folket icke längre med blindt förtroende se upp till sin representation, och riksförsamlingen och de beslut den fattar förlora sin auktoritet.
Här har förut med obeveklig styrka framhållits att vi, då det gäller striden om oberoendet, måste vara beredda på att krossa en stormakts maktmedel, icke en småstats. Lika obevekligt framhölls i »Den Svenska Folkhären» krafvet, att vi, för att kunna trygga landet mot en stormakt, måste taga med i fält hvarenda man, som värnplikten ställer till vårt förfogande.
Är detta möjligt under nuvarande förhållanden? Nej! Ty såsom vi nu ha det ställdt, måste vi lämna hemma så godt
