— 5 —
ningen att besättningarna skulle få se sig omkring och beredas en liten rekreation efter den stränga exercisen i hemlandets farvatten. Man ber icke om tillåtelse hos en makt som icke själfmant slår ifrån sig med näbbar och klor, och som icke har vett och vilja att försvara sina egna kuster. Och den förolämpade kastar inga papperstraktater och fredsförsäkringar i halsen på gäster, som komma på pansarbåtar. Norrmännen fingo en ganska försmädlig påminnelse om sin dödlighet. De lärde sig, att det icke är nog att vara liten och aflägsen och krypa in i fjordar och dalar samt ligga där och önska att få vara i fred och år efter år annonsera sin fredskärlek med tillhjälp af svenska prisbelopp.
Liksom en rad af gränsfästningar raserades i en handvändning pappersförsvaret. Norrmännen begrepo att här räckte tiden icke till för några långrandiga och tvifvelaktiga utredningar. De insågo att den som icke genast beställer om sitt hus, kan krossas under dess instörtande tak innan hanen gal. Pratet dog bort och man tog skyndsamt mått och steg att skaffa medel till sträckandet af tvänne pansarfartygs kölar.
Ligger Sverige mera fjärran än Norge? Ja. På sätt och vis. Ty när den första stöten kommer i Atlanten eller i norska och danska farvatten, så är Norges läge naturligtvis farligare än Sveriges. Men också Sverige har en skäligen lång västkuststräcka, som ligger blottad för sjökrigets sannolika skådeplats. Och det är inte värdt att tro, att ett nordvästeuropeiskt sjökrig begränsas till atlantiska farvatten. Några af schackbrädets rutor täcka Östersjön!
Men vår historia lär oss genom århundraden, att vi först och främst och alltid måste hålla den östra fronten klar. I öster skall det gälla en gång. Se efter i Hallendorff och Grimberg. Tag fram dem och läs dem nogra, om ni glömt de ryska mordbrännarflottornas härjningar utmed hela Östersjökusten efter Karl XII:s död. Och hur var det sedan Finland slitits ifrån oss år 1809! Ströfvade icke då ryska trupper omkring i Norrland? Gingo icke midt i smällkalla vintern