Snart han började sifflera,
I min solo intonera;
Men — ett moderato är
Bästa spel i slik affär.
Vid hans sida sällan fick
Jag en halft förstulen blick;
Men, var Älskarn ner om brinken,
Opp till mig hon såg i blinken;
Jag dock tänkte: ”nej, ma Chère!
Ingen trio duger här.”
Snart con expressione ljöd,
Saknadens farväl jag böd:
Inom sjelfva hufvudstaden,
Lik den irrande nomaden,
Suckande mitt o och ack,
Drog jag bort med pick och pack.
Men — o, toner! hvart J flyn,
Chaisar à demie fortune,
Vagnar, än på promenaden,
Än till bodarna i staden,
Störde sångens harmoni ...
Snart jag hyr ett nytt logis.
Dock Apollos helgedom
Var bekrigad, hvart jag kom,
Af Titaner, bryggardrängar,
Rop och klatsch vid åkarslängar;
öfverallt hvad dissonans
Inom stadens murar fanns!
Sida:Euphrosyne - Samlade dikter II.djvu/129
Den här sidan har korrekturlästs