Den här sidan har korrekturlästs
Ja, mitt öde var fatalt;
Knappt ett annat hem jag valt,
Knappt begynt en amoroso,
En allegro grazioso,
Förr’n en lismande rival
Sång-Gudinnans hjerta stal.
Snart med cithran på min arm
Långt jag flydde stadens larm;
Men ett orons barn, mitt hjerta,
Var du städs i fröjd och smärta,
Och, hvar du din boning fäst,
Blef du flyktig hyresgäst.
