Sida:Euphrosyne - Samlade dikter II.djvu/184

Den här sidan har korrekturlästs
— 178 —

Och, när grafvens klockor slå,
Hon åt jorden äfven då
    Telningen förtror.

Och af plantan, ung och späd,
Se! det blef ett myrtenträd:
    Emot ljuset opp
Höjer kronan, dunkelgrön,
Sina armar små, så skön,
    Som ett barndomshopp.




Moder! ja, ditt hjerta vet
Tyda gåtans hemlighet:
    Skall ditt barn ej så
Fostras opp i Englars vård,
Att i himlens myrtengård
    Lifvets krona få?