Genom dal och fält Till min gosses tält. Långt från guld och prakt, Aldrig lås och jern Voro kojans värn; Enfald är dess vakt: Klippans väggar nå Opp till himlen blå. Kommer nödens qval Till vårt lilla fält, Flytta vi vårt tält I en annan dal. Sparfven har, som vi, Gröna torfvan fri.
