§ 4. Treskas bonden at årligen betala afradet på landet å rättan afradsdag; stemnes til nästa ting efter jul, och böte för tresko sine sietta delen emot thet som återstå kan; hwilka böter, så wäl som afrad och utlagor, af bo hans utmätas skola: samma lag wari om tomtören i stadenom. Ey må frälsisman låta hos skattbondan innestå utlagor ifrån thy eno åreno efter thet andra, hans jord nnder sig ther igenom at winna, utan angifwe rätteliga wid tinget hwad som ey betales, som sedan må i penningar efter markgången inom lagsagun erläggias; om bonden the persedlar af skattenom icke åstadkomma kan.
§ 5. Dör bonde, eller hustru, och hafwa afrad, eller utlagor inne med sig; utmätes the tå först, och förr än något arf skiftas kan. Warder man giäldskyldig, så at mätning och utsökn honom skal öfwergå; tå bör altid samma åhrs afrad, tomtöre, och hushyra gå fram för allo andra skulde, men för the som återstår på förra åren niute iord- eller husägaren förmon efter tiden af dom eller intekning, om han rätt sin lagligen bewakadt hafwer: hwilket alt utsökes af lösörom förr än man til hus och iord griper: wari och altid iorden konungens, eller frälsismannens wederpant för sidsta årets ränto framför allom them som sin fordrane intekna låtit, eller något tildömt blifwit, eller landbo och hyroman sakfälter warder: kan ey eller i gemen någor skuldner igenom brott sin förwärka annars mans penningar, som han rätteliga skyldig warit förr än han brotslig blef.[1] Går skattehemman til salu, och winner kiöparen ther uppå laga fasta; hafwi then som räntona äger til sielfwa iorden inga mera talu, utan söke sitt igen af sins giäldeners andra ägendom.
§ 6. Ey må skattabonde twingas sitt afrad, eller landgille längre föra, än inom lagsagun, eller ther hon widlyftig är, icke högre än uppå femton milar wägs: men andra persedlar til nästa kiöpstad. Krono och frälsismans bönder fören sina utlagor til then ort them förelagd warder.
§ 7. Hwario åhr skal af wederbörandom hållas jordaransakning och räfsteting, så med krono, som skatta och frälsisbondom, så at hwar bonde må weta, huru mycket han skyldig blifwer på framfarna års skatt och utlagor.
§ 8. Händer allmänna misswäxt i landeno, eller i ene eller andro
- ↑ Cap. ult. Högmbl. LL. Tantum in bonis esse censetur, qvantum superest de ducto äre alieno, l. 39 § 1 de V. S.
